Storm -En tankedump

Inlägg publicerade under kategorin självmord

Av storm - 18 november 2008 17:22

Mina förhoppningar var höga, jag hade fått 6h sömn på natten iallafall och kände mig hyffsat pigg. Ett varv på Uppsalapendeln avlöpte utan endaste hicka, lyckades tillåmed stanna sovvagnsmässigt i knivsta :o

Varv två, precis innan avgång noterar jag att linjespänningen fluktuerar mellan 16 till 10kV.. funderar på att stå still en stund till men anser mig vara nojig och att jag inte ska skapa egna förseningar bara för att jag känner på mig grejer.

Lämnar centralen lagom till dagens massiva spänningsbortfalls början, blir stående kanske tvåhundra meter söder om Karlbergs stations plattformar.

Batterierna på loken håller kanske en halvtimme så efter 10-15 minuter får jag äntligen tag på fjärren och meddelar dom att jag ämnar bromsa fast mitt tåg och att jag tänker "döda" loken, slå av all batterispänning. Sagt o gjort plus fyra tvåhundrameters makadampromenader senare står jag i en tämligen svart vagn full med frågande resenärer och funderar på hur man lägger upp svaret "jag vet inte" på ett, för dom, lugnande och förtroeneingivande sätt..

Beslutade mig för att vara rak(tänk om jag hade varit ap-rak istället..).

Går runt och informerar folk i tåget samtidigt som jag bläddrar i linjeboken efter telefonnummer och plippar på mobilen. Jag känner att jag generellt ger ett solitt och förtroendeingivande intryck  på folk.. ehrrm.. mja ett ganska generellt intryck.. intrycket utryckt rent generellt alltså.. (?)


Strömmen återvänder och efter otal makadampromenader lyckas jag starta upp båda loken igen utan att lägga krokben för mig själv en enda gång (taket är fullt och har inte plats för ett enda kors till)! Vid det här laget vill jag tamefan muta in området som MITT eftersom ingen har fanimej gått där mer än jag! Ska sätta upp en plackett-jävel med texten "paxad" på..

Rullar iväg en timme och tjugo minuter sen, stannar i Märsta.. Det är kalabalik där eftersom pendeltågen har vid detta laget klumpat ihop sig som dålig ost södergående och åderförkalkat spåren både hit o dit. Nu menar jag inte att södergående ost är mer "dålig" än annan ost och vafan är ens "södergående ost" för något?

Pratar med en kvinna som var en hyfsad bit äldre än mig(fråga inte vilken bit) om olämpligheten i att kräla under en tågbom som är nedfälld i spärrat läge. Hon var så stressad att försöka hinna med MITT tåg att hon helt missade att jag, som enda ockupant av tåghytten, klev ut iförd lokföraruniform för att prata med henne. Hon stressade förbi med ett "flås flås förlåt..". Yare yare..

Tyfoniserar lite vid utfart från Märsta eftersom jag inte vill köra på mer folk nu, speciellt såna som inte orkar vänta den minut det tar innan bommarna går upp igen efter min passage..


Stationsområdet heter "Myrbacken" och angränsar Märsta. den mest utmärkade aspekten av detta område är hur man har fått plats med SÅ mycket leråker på samma ställe. Det och att den är förgreningspunkt för Märsta och Arlanda sträckorna..


Mitt på spåret, efter en kurva, går en kille.


Fjärren har tidigare gått ut med restriktioner på hur mycket pådrag varje tåg för ha så inte matningen slås ut igen. Just på grund av detta så håller jag den modesta hastigheten av 80 km/h och inte närmare 160 som jag borde ha haft..


Lägger på en ordentlig broms så fort jag fattar vad som håller på att ske. Jag inser snabbt, med inte så lite glädje, att jag har gott fäste och kommer kunna stanna med god marginal. Vilket jag gör, trucker style, precis bredvid honom med rutan nere och ena armen över karmen. Försöker prata med honom men hör inget? Ah, jag har ju kåpor på mig plus att ventilatorerna till lokets motorer går.. så mycket för den koola trucker grejen, speciellt som att jag bonkar huvudet i fönsterkarmen när jag sträcker mig för att tysta fläkten..

Killen tror att jag ska skälla ut honom och lägger på en fet attityd direkt. Jag börjar nästan skratta över tanken att mitt ute på en satans lerslätt få attityd av en kille jag nästan kört ihjäl iförd en alldeles för dyr vinterjacka! Tanken svindlar..

Jag säger nåt i stil med "jag blev rädd att jag skulle köra PÅ dig" och han kontrar nåt med "det är lugnt, jag är inte en sån där."


..

Lyckas inte locka upp honom i loket, (han trodde väl jag menade något HELT annat) så jag lämnar honom ståendes i den halvfrusna leråkern och rullar vidare. Får inte tag på fjärren för att varna dom så jag testar att använde nödtalsfunktionen eftersom det ÄR viktigt detta, vi pratar någons LIV! Telefonen utrycker sitt missnöje med situtionen genom att flippa ur och sedan vägra koppla fram NÅGRA samtal, endast tuta tinnitushögt med lagom ojämna intervall. greejt.. Fram med min gamle vän linjeboken igen för en dust-up av möjliga(och omöjliga) telefonnummer att ringa.. Innan jag börjar the-blädder-of-paawwaaaa så stannar jag vid närmaste huvudsignal , jag ville inte lämna stationssträckan så nästa tåg kan segla in o klippa den här killen.. Fjärren lovar att informera kringliggande tåg, berömmer mig för nån sorts rådighet och frågar hur jag mår. Jag svarar att jag mår bra så länge ingen blir skadad(känns numera som min livsparoll, typ).

Kör vidare, något ostadig på handen..

En av ombordarna kliver fram till mig i Knivsta och undrar hur jag mår o frågar om jag vill ha sällskap fram i loket. Jag accepterar och vi kör utan fler incidenter fram till Uppsala, spår ett tror jag vi kom in på(lite luddig här)


Omkörd i bajstömningen i hagalund ett par gånger och sedan lok-i-stall rutinen gör att min sluttid blev kl 13:10, inte 10:47 som en normal lokförare hade haft.. Har sagt det förr o säger(skriver?) det igen: man blir ALDRIG sen på det här jobbet.

Man blir JÄTTESEN!!


Nu ska jag göra somna-tokslut-i-en-filt-på-soffan rutinen, Ya-ne..

ANNONS
Av storm - 13 november 2008 11:30

 

Huvudvärk idag.. tur att jag är ledig idag så jag kan njuta ordentligt :/

Det är nu lite mer än en vecka sedan min ANDRA personpåkörning efter att jag börjat på SJ som lokförare, har bara jobbat där i typ ett år..

Denna gång var dock inte lika fördjävlig som förra, ingen ögonkontakt eller så.. smällen lät lika otäck som sist dock, kändes inte som att jag behövde en repetiton på allt detta så tätt inpå förra.. men..

Alla är oroliga, frågar hur jag mår... Jag orkar inte BRY mig om ytterligare en idiot som bestämmer sig för att använda sig av mig som självmordsredskap! Jag har bestämt mig för att må bra utan att sopa nåt under mattan!!

Satt i loket i minst fyrtio minuter ensam innan räddningstjänst odyl dök upp.. Jag lade upp fötterna på körbordet och förbannade pappersmuggens förmåga att INTE hålla bajskaffet varmt i mer än ett par-tio minuter. Var inte sugen på en snubbelpromenad utefter spåret bak till kioskvagnen för en påtår, kommer säkert snubbla över nån hollywoodescht kranium som trillar ut precis framför fötterna.

Det tog räddningstjänsten en timme att göra rent loket tillräcklig så min avlösande förare kunde framföra det till närmaste station. 

På en av blanketterna som man får fylla i efter en sådan händelse finns ett fält där man ska skriva i egna funderingar på hur händelsen skulle kunna förhindras i framtiden.

Jag ville skriva nåt i stil med: "en container utanför Karolinska" och "lägg din legimitation i facket, ta två piller, hoppa ned i en säck och lägg dig på en tom plats någonstans i där inne. Containern åker med Silja Symphony ut till havs och töms på Dextervis varannan torsdag, ha en bra dag."


Jag lämnade det fältet tomt.


Eftersom morsan min gjorde upprepade självmordsförsök tills hon lyckades så får du tycka precis vad du vill om min något bittra syn på detta.. det är inte så att jag inte bryr mig, snarare tvärt om och det tenderar nöta ned mig..


tack random play för förståelsen.. satte min telefon på play all random(8gig musik) och den matchar mitt humör perfekt (och kom inte med den fåniga idén att "det är ju DU som stoppat in all musik"-grejen ..  för det skulle nog stämma alltför väl)

 Ska väl ta och ringa försäkringsbolag o sånt idag, berätta hur jag mår o så..

Tog EN dag ledigt precis efter olyckan(olycka -HA) i ett fånigt försök att sova lite..  Kan fan inte bara sitta hemma o synd om mig bläa..


Längtar efter en tråkig dag på jobbet.. det har liksom inte hänt än..

Bilden är från Ljusdal där jag var i förrgår o övernattade, som vanligt så var det en mängd grejer som hände som inte hänt förut för nån annan som kört dit. Vägen hem hände lika mycket grejer och jag blir nästan en timme sen tillbaka.. Men det är OK.. så länge inga fler DÖR eller blir skadade!

 Trots allt så gillar jag att ratta lok, känner mig trygg så fort jag tagit plats bakom spakarna


X2000 utbildning nästa vecka! 14 dagars lätt-luncher och papper, papper, papper..


syns i ett tåg nära dig:)



ANNONS
Av storm - 10 juni 2008 11:52

Dom här sista dagarna..
Har jag inte mått speciellt super, klev in i en kyrka och tände ett ljus, satte mig en stund. Blev arg, gick hem. Vi ska ha fest snart, har tappat lusten.. Jag blir arg för att jag är sån här men kan bara försöka rida ut det. En vän ringde, jag skällde ut honom och var på vippen att kasta telefonjäveln i väggen. Allt det här är så -94 och jag hatar det! Nä, nu ska vi äta lunch!

Av storm - 5 juni 2008 22:22

Känner på mig att det här inlägget kommer att bli långt..


Trodde inte att det skulle hända så tidigt in på mitt nya jobb, har trots allt jobbat på SL i nästan tio år utan att råka ut. Har jobbat på SJ i vadå, sex månader?

Iallafall, häromdagen körde jag tåg med handledare, som vanligt kan tilläggas. Vi pratar om saker handledaren råkat ut för under åren på jobbet, han är tacksam att han inte har haft någon person som hoppat framför sitt tåg på alla dessa år. Kör runt en svag krök och ser rörelse långt fram, det ser ut som om någon ska springa över spåret framför. Jag signalerar "tåg kommer" med tågets tyfon. Personen vänder sig mot mig men stannar kvar, mitt i spåret. Det tar mig en plågsam mikrosekund som känns som veckor att konstatera att personen inte kommer att kliva ur spåret framför mitt tåg. Tror jag säger "Nä, dra åt helvete!" eller nåt liknande och nödbromsar tåget. Ser att det är en flicka, kanske tjugo år som står där.. Min handledare reser sig från sin stol och rör sig mot mig, allt går så långsamt. Jag förstår omedelbart vad han menar och vänder huvudet bort mot sidorutan precis innan smällen når mina öron. Antar att hon redan var där som jag sa, i helvetet alltså. För första gången i mitt liv sänder jag en kort bön där och då till en högre makt att hon hamnade i en bättre värld. När vi stått still en stund, antagligen bara ett par sekunder, inser jag att jag fortfarande trycker ned tyfon-pedalen med foten. Telefonen ringer direkt när vi stannat, det är ombordpersonalen som redan befarat det värsta som undrar. Jag bekräftar, säger att jag ska prata med "fjärren" och att detta kommer att ta ganska lång tid plus att det är mycket viktigt att ingen går ur tåget. Lägger på och lyssnar på hennes smått darriga utrop om "olyckshändelse" och liknande, kommer inte ihåg vad hon säger mer. Ringer fjärren och berättar vad som hänt, dom skickar räddningstjänst, polis, kamratstödjare och ersättande personal. Tror jag gör ett utrop och förklarar vad som just nu sker och när eventuellt vi kan åka så folk kan komma hem till sina nära o kära. Tror jag gjorde ett sånt iallafall..

Det är en sval kväll mot natt, mitt ute i verkligheten. jag står och pratar med räddningsledaren bredvid loket, i makadamen. Varmt, jag fryser.. Säger att jag nog är shockad, brukar nästan aldrig frysa. Kliver upp i loket igen, tittar inte bakåt, inte framåt, tittar nog inte alls. Slår som vanligt huvudet i den alldeles för låga dörrkarmen in till maskinrummet, sätter mig i förarstolen igen. En taxiresa senare och timmar i olika rum så sitter jag i en taxi till, på väg hem. Hela kvällen och hela natten, det enda mina äron hör är den där smällen, gång på gång på gång på gång..


Det har gått flera dagar nu, jag hör smällen lite då och då bara. Vreden har lagt sig, bara en ledsnad är kvar.. Humörsvängningarna som jag kämpat att bli av med från Bosnien är tillbaka igen, dock inte lika starka som då.


Åkte den sträckan häromdagen för första gången sen dess, saktade ned till krypfart och släppte ut en ros genom fönstret.

En enda, röd ros.


Tydligen hade några resenärer på tåget gjort en namninsamling för att kräva att jag inte skulle få sparken eller nåt i o med detta. Kan säga detta till er: Jag blev mycket rörd och tackar för initiativet men ni behöver inte oroa er, SJ har tagit väl hand om mig, handledaren och ombordpersonalen. Känns som om jag träffat rätt i att börjat jobba för SJ, dom är seriösa och tar sitt ansvar på ett sätt jag inte är van vid från tidigare arbeten.


Om mig, som sådan:


Det är dumt att inte klaga..

Spennande lokfrågor:

27 besvarade frågor

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2015
>>>

Nyss:

Arkivet

Kategorier

Länkarnas avd.

Sadistiska stencilbyrån säger:

Följ bloggen

Följ Storm -En tankedump med Blogkeen
Följ Storm -En tankedump med Bloglovin'

Begreppsförklaring, typ:

Tkl: Tågklarerare, en lirare som sitter framför en dataskärm och lägger tågvägar, ibland svarar han/hon i telefon. Kallas även för "fjärren".
Fjtkl: Samma, fast längre bort liksom..
JTF: Jätteviktig trafik föreskrift! ..NEJ! det var nåt annat, ja.. nåt om järnväg, typ.. Det är en bok som är en bestseller bland lokförare, kan man säga! På den gamla onda tiden hette den SÄO och framkallde lokförarångest en gång per år..
Cst: CentralStationen, Stockholm Centralstation, ja du fattar..
Nbt: Norra bantorget, Norra banantrollet, C-gruppen också kallat. kärt barn o allt det där. Här sköts lastning av mat, viss briefing av tågpersonal och sista-minuten klargöringar/vattentryckningar av tåg.
Ke: Karlberg, här vänder vi tåg som kommer söderifrån och ska avgå söderut (typ), aldrig undrat varför det ofta står en massa tåg under tunnelbanebron?
SMS: Seriell Multipel Styrning. En utrustning som medger att man kan styra ett lok från ett annat lok via UIC-kabeln.
UIC: Union Internationale des Chemins de Fer, det internationella järnvägsförbundets standard för datakommunikation på tåg (tack herr gods/lokskada).
Blankett 21: En blankett som ovan nämnda (fj)tkl kan diktera. Den medger, bland annat, att man kan köra förbi en röd signal vid växelfel odyl.
FIS: Felindikeringssystemet, ett något åldrat system som samlar in information från olika sensorer i maskinrummet. Om något "pajar" kommer det annonseras i denna monokroma tvåradiga datordisplay.
Sth: Största tillåtna hastighet, fattar ju vem som helst! Lite småviktigt att hålla reda på i tågbranchen..
DDU: Damn Distracting Utensil! Sade jag det där högt?! Eller, mja det var inte rätt! Dalek-Directed Undoing ska det vara! Hmm.. vänta nu.. Nej. Det är nån X40-grej, fråga inte så dumt!
Matarledning: En genomgående luftledning som förser vagnarna med luft till bromsar, dörrar och ev toaletter. Den håller ett tryck på en miljon Pascal! Mycket farlig! Godståg har generellt inte denna ledning utan sköter luftmatningen via:
Huvudledning: En genomgående luftledning som generellt håller 500 Kpa, alla tillkopplade vagnar har en styrventil som känner av trycksänkningar på denna ledning och tillsätter bromsen beroende på grad av detta. Systemet är i stort sett idiotsäkert eftersom ett brott på ledningen(läs "spontan frånkoppling") innebär en ovillkorlig tvärnit för tågets alla (i den situationen) delar.

Innehållsdeklaration:

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se